Jaha, då var Skottlandsäventyret över. Seglingen har varit spännande, ibland utmanande men alltid rolig. Vi har bara sett en bråkdel av Skottland men ändå upplevt mycket. Familjen har varit tålmodig, för det här har i grunden varit min dröm. Men de har också njutit av fantastiska naturupplevelser och speciellt Caledonian Canal var uppskattad. Inklusive familjen har vi varit 13 personer i olika konstellationer som seglat Ocean. Utan vännerna hade det inte varit möjligt, men framförallt inte lika roligt! Stort tack till alla som varit med!!!

Vi avslutade som vi började, med en flaska champagne, den sistnämnda hade sjörullats ca 2800 nm.

Att genomföra en lite längre segling kräver en hel del förberedelse och planering, vilket jag tycker vi lyckades rätt bra med. Vi hade köpt och lånat ihop sjökort till hela resan, sånär som Limfjorden. Vi hade extra kort på vägen, vilket visade sig riktigt då vi gick till Edinburgh istället för Peterhead på ditseglingen. Planering utav besättning var också en viktig bit som var klar i god tid innan avsegling. Båtens skick vid avresan var bra, med enda smolket att autopiloten krånglade. Det såg OK ut precis innan avsegling, men i slutändan så funkade den bara till Kalmar sund. Därefter har den bara fungerat sporadiskt, vilket gjort att vi handstyrt nästan hela resan, rätt påfrestande när man går motor på havet.

Även om autopiloten inte fungerade och ankarspelets version 1.0 inte var bra nog så kom vi iväg på planerat datum och tid efter hemkomst från sista arbetsdagen. Jag tror att det är viktigt att hålla på sitt avresedatum, annars kan man bli fast i förberedelser som äter upp tiden för segling, jag menar att den bästa resan är ju den som blir av.

I backspegeln hade vi för mycket med oss. För många kläder, en gummijolle som vi aldrig packade upp, en nyinstallerade radar som vi använde 1 gång, vi kunde nöjt oss med lilla spinnakern och lämnat selftackern hemma. Å andra sidan har vi använt lilla stormfocken otroligt mycket, även fast jag tvivlade på att den någonsin skulle användas. Vår avfuktare har varit guld värd, varje natt den varit inkopplad har den dragit ur ca 4 liter!!! vatten. Bättre att släpa runt lite extra än att sakna vitala saker.

Vi hade två plottrar, vilket kändes otroligt skönt när skärmen på vår ordinarie plotter började slå av och på sig sista natten på överseglingen till Skottland. Det visade sig i efterhand att detta var en känd bug på Raymarine E80, men just då i styv kuling var det skönt att veta ett vi hade en extra inne i båten.

Nu är vi hemma och jag kan konstatera att slitaget varit rätt stort, många saker har gått sönder. Kanske inte så konstigt då vi normalt går ca 700 nm på en sommar, dvs 1/4 av Skottlandsseglingen. Sjön har stundtals varit kort och krabb, inte minst i Elbe, men hela Nordsjön är väldigt skumpig, vilket spätt på slitaget. Sist men inte minst, saltet. Vår lilla Östersjö med bräckt vatten är en fin lekplats för våra båtar. Saltet i Nordsjön sätter sig i tampar, dras in i båten och är överallt. Vi råkade ut för galvaniska strömmar som på tre dagar åt ur ett antal 10 mm stora hål ur vår relingslist. Listan på saker som gått sönder är ca 20 punkter lång, det blir mycket reparationsarbete i vinter?.

Ocean förtöjd på sin vanliga plats i EBK. Nu stängs Esséns Skottlandsblogg. Tack alla ni som läst, jag hoppas att det varit intressant och att det kan inspirera till andra långseglingar. Är det någon som behöver sjökort över Skottland så vet ni var de finns?.

Nu väntar ett par helgseglingar och snart nog ska båten upp i vinteride inför nya seglingar nästa sommar. Over and out, Ocean.