Vi har seglat i solsken och medvind allt sedan vi lämnade EBK. Till och med Nordsjön i form av Helgoland. Helgoland är en märklig klippa som reser sig upp mitt i havet. Det är grunt runt omkring och alltså ganska platt under ytan. Så bara reser den sig rakt upp. En kategori besökare skall bunkra tullfri öl, det är nämligen en tullfri zon. En annan kategori vill titta på fåglar. Det finns en stor koloni havssulor, förutom andra sjöfåglar som häckar på ön. 

IMG_7730 (video)

Därifrån gick vi till  ostfrisiska ön Nordeney, det var verkligen fantastisk segling med spinnaker och gennaker omväxlande. Från Nordeney hade vi tänkt gå runt Borkum riff och sedan in till Delfzilj för att därifrån gå Staande mast route. Men vi fick tipset av en local seglare att fortsätta utomskärs förbi Borkum och istället gå in via Lauwersoog, ca 20 distans senare.

Seglingen var fin, vinden en djup slör och då vinden låg runt  8-10m/s nöjde vi oss med stor och fock.  Vi höll ändå såpass god fart att vi riskerade komma för tidigt till Lauwersoog.  För tidigt därför att vi behövde strömmen med oss in mot land och vi behövde en halv meter inkommande tidvatten för att komma över några sandbankar på på väg in. 7-8M rakt utanför Lauwersoog viker vi 90 grader in mot land och vi går från djup slör till bidevind. Samtidigt ökar vinden till11-12m/s och det tar i.  
Den hittills så leende Nordsjön gnistrar till och bara visar hörntänderna. Men vi anar att den kan bitas om den är på det humöret.
Väl i hamn hinner vi knappt få på kapellen förrän det brakar loss med åska och regn och hårda vindbyar. Vi sitter dock tryggt och äter gott under kapellet. Ja, tills G ser att takluckan i ruffen står vidöppen för luftning. Och därmed regnet! Kastar sig ner och stänger och ja ja, det torkar så småningom.

Innan vi somnar kommer deras sjöräddning inbogserande med saftblandare på taket, släpande någon som vi anar fått roderhaveri mitt i mörkret.  Då är man nog inte så kaxig i det vädret och man måste parera in i strömfårorna.
Morgonen efter slussar vi in på Staande mastroute. Hur det är och hur vi håller på att köra på ett rådjur är nästa historia.