Igår morse var det tidig väckning. Vi kastade loss redan vid 06.30 för att hinna tillräckligt långt innan det kompakta augustimörkret lägger sig och det blir svårt att gå in i skärgården.

Seglingen började med en grymt fin kryssbog upp genom Kalmars sunds norra del. Vinden var måttlig och genuan fick sitta kvar, speciellt som vinden skulle vrida mot syd under dagen.

Blå jungfrun är en säregen ö, likt en sjunken sfär. Ön syns på många sjömils håll en klar dag då den är 86 m hög, mycket högre än Öland. Sägnerna om ön är många, de flesta har hört om den att häxor flög dit på kvast under Skärtorsdagen. En annan är att det för med sig otur att ta med sig sten från ön, därför anordnas varje år turer till ön då stenar återlämnas. Vi såg inga häxor när vi passerade, men det var ju inte så konstigt, det var ju inte Skärtorsdag?

Vinden dojade ur en bit norr om Öland och det blev motor i ca 3 timmar, sen fyllde vinden på från syd och vi fick en fin spinnacketsegling ända in i skärgården. Vi passerade vår tredje Heidenstamfyr på fyra dagar. Vi kom aldrig riktigt nära, men fyren på Häradsskär är riktigt fin.

Killarna har kallat mig skepparn, och tankarna har tagit oss till Pingvinerna från Madagaskar, där ledaren kallas Skepparn. Därför har även de andra blivit uppkallade efter dessa, Kowalski och Basse.

Ovan, Kowalski, Skepparn och Basse, lika som bär…

Natthamnen blev Håskö, där vi fick en bastu. Min första på knappt 10 veckor, snacka om att den var efterlängtad. Vi fick sällskap av en ensammotorbåtare (vad heter analogin till ensamseglare?). Man lär sig alltid nya saker när man talar med andra människor. Denna kväll fick vi reda på att sjukhuset i Uppsala skickar röntgenbilder till Australien för analys för att vara klara dagen efter, tänk vad man kan effektivisera med hjälp av informationsdelning. Röntgenläkaren bjöds in på en liten whiskey innan det var dax att knoppa in. Vi var rätt trötta efter ytterligare in lång dag på 70 nm och 12 timmar på sjön så läggningen blev i tid för att orka upp i tid nästa dag.

Fredagen inleddes med regn ala tung Skottlands typ, eller som väderleksrapporten skulle sagt där: ”Heavy rain becomming heavy rain”. Dagen ser ut att fortsätta på samma vis med vind från NO, dvs rakt framifrån. Vi har gått den smala leden innomskärs och ingen var det minsta sugna på att kryssa med genuan i 45 nm, istället fick motorn jobba.

Men inget ont som inte för något gott med sig. Nu fick vi passera Kejsaren, det berömda grundet med en  pimpad grön prick som enligt sägnen ska föräras en sup. Vi tillägnade Kejsaren en 2:a Burbon för lite omväxling. Hälften av min hamnade på Basses sjöställ, en fjärdedel i strupen och sista slatten direkt till Kejsaren.

 Vi stävade vidare mot Trosa som är dagen etappmål, där kommer killarna gå av och AK och Lovisa mönstrar på för att ta båten den sista biten hem.

På vägen såg vi den här lustiga kombinationen: två bäverhyddor sammanfogade till någon slags katamaran.