Idag har vi gått ganska långt och är nu framme vid sista och längsta slusstrappan i kanalen, Neptune’s staircase. Slusstrappan består av åtta steg och kommer säkert ta 3 timmar, men vi planerar att ligga stilla i två nätter här i Banavie för att titta på omgivningarna.

Vi började dagen med Fort Augustus slusstrappa kl 9.30 vilket var bra, då hade inte så många dagturister hunnit anlända och vi fick en någorlunda lugn slussning, men vi är nog ändå med på rätt många Japaners foton och filmer. Hoppas att filmerna blev bra?. Slussningen av de fem stegen tog ca 2 timmar i solsken och allt gick bra för oss. Barnen hjälpe till att vinscha tamparna och hålla ifrån båten från kajen. Ända missödet var att vår fenderplanka fastnade under en sten i kajkanten, vi märkte problemet i tid och kunde putta ut båten så att den släppte innan mantåget skadades av trycket. En av hyrbåtarna ställde sig på tvären vid utgången av första slussen, men alla var glada ändå.

Sedan följde en bit kanal med två slussar upp för att nå kanalens högsta del som är Loch Oich. Det kändes som att färdas på en fjällsjö, igen väldigt vackert.

Tanken var att stanna i sydvästra delen av Loch Oich, men bryggorna såg inte ut att vara avpassade för vär båtstorlek, så vi fortsatte till nästa sjö, Loch Lochy, som är näst största sjön i kanalen. Innan vi nådde sjön kom första slussen som tog oss nerför. 

Besättningen är glad över kanalturen?

Skepparen hade vid det här laget sett så pass många vackra fjällvyer att han tog en kort tupplur när den fungerande autopiloten styrde oss över sjön.

Loch Lochy passerades på ca 1.5 timme och sista slussen och svängbron innan sista delen av kanalen avverkades i i regn.