Sista etappen på ”Nordeuropa”.
Vi kastade loss 05.30 från Ile de Brehat. Solen smög upp vid horisonten en halvtimma senare och efter ytterligare tre kvart vände strömmen så att vi får ca 1-1,5 knops medström västerut mot Finisterre och l’aber Wrach där vi tänker landa efter en dagsetapp på 72M.
Ile de Brehat var en mysig ö som påminnrer om en fransk version av Christiansö eller Bornholm mini.
Omkring ön finns också något som påminner om skärgård. Bara den lilla skillnaden att vattennivån varierar typ 8-9 meter två gånger per dygn. Och att många hamnar ligger långt uppe på land vid lågvatten. Utan dubbelköl eller stödben gäller det att passa tiden både in och ut ur dessa hamnar. Sedan ska ju allt detta vatten flyttas in och ut mellan öarna dvs. Det blir lokala strömmar som inte finns karterade. Vi fick tag på en av få gästbojar, det kändes tryggt när det plötsligt drog igång ström på många knop 25m utanför oss. Äntligen fick vi nytta av gummijollen som så troget släpat efter ända sedan EBK.
Sedan senaste rapporten har vi seglat på Englands sydkust, Dover, Esatbourne, The Solent och Isle of Wight.Det är verkligen Englands seglingsmecka, roligt att ha varit där. Klockan 4 på morgonen kastade vi loss därifrån passerade the Needle för att gå tillbaka till Frankrike och Cherbourgh. EBKs flagga vajade högt i Cherbourghs hamn på vår mast. Och det behövs för hamnen är gigantisk. Den yttre hamnen är i sig betydligt större än kyrkfjärden, och i den är det en enorm seglings-aktivitet. Det är seglarskola från optimistjollar med minisegel, katamaraner, 470 och upp till j70 med taggade besättningar. Och alla från och med optimistjollarna gör regelrätta rullslag redan när de kryssar utfår rampen ut mot bassängen. De där ungdomarna blir farliga den dagen EBK ska tävla mot dem, dvs efter att EBK tagit hem allsvenskan och ska ut och tävla internationellt. 😉
Igår kom Peter och Bittan Westh med flyg och tåg till Brest. I Brest har vi bunkrat diesel och vatten och mat. Peter vinschade upp mig i masten så att jag fick kontrollera stående riggen innan Biscaya. Allt såg bra ut, men det var bra att få på lite ny tejp över en del riggbultar. Faktiskt har allt på båten fungerat bra. Nå, med ett litet undantag för toan, men efter lite service och omsorg fungerar den som den ska igen. Stämningen är på topp ombord, vi kastade loss för för tjugo minuter sedan med sikte mot Spanien, A curuna.
En livekommentar just nu är att i gattet ut från Brest trängde vindarna ihop sig och vi fick 10m/s i spinnakern samtidigt som flera knop motström. Intressant upplevelse att forsa fram så hårt man (jag i alla fall) törs med spinnaker, och det står ändå 4,5 knop på fart över grund. Skönt att det i alla fall inte var några overfalls här, sådana ställen har vi timat noggrannare. Vi passerade gattet och det lugnade sig till 9m/s och mindre motström, så det är klart stabilare nu. Gabriella fixar lunch, och jag använder den sista mobiluppkopplingen till detta inlägg. Nå, nu ska jag ladda upp några bilder sedan hörs vi på andra sidan;-).